Etymologi: Av den äldre efterleden -kætil, till det fornsvenska kætil ("kittel", i namn troligen särskilt om "hjälm"). På fornvästnordiska ketill. Identiskt med förleden Kætil-.
Vanliga konstruktioner: Hemkil, Runkil, Stenkil, Thorkil, Thørkil, Æskil.