Appendixdiskussion:Räkneord

Jag ändrade doze till doce (tolv) på spanska och lade till cero (noll). ~ 85.226.119.54 27 juli 2007 kl. 20.00 (CEST)

Japanska och Koreanska

Japanska delar upp sina större tal i grupper om fyra nollor, därför har de ett ord 10 000 (en tiotusing inte tio tusen) och nästa blir således 100 000 000. Inget ord för miljon alltså som istället uttrycks som hundra tiotusen. Det verkade som att koreanskan hade samma uppdelning. Därför är tabellen med 10^{3, 6, 9 ...} lite diskriminerande och en anledning att det kanske inte får plats.

Japanskan har vidare massa räknemarkörer som måste kopplas till räknetalen och beror på vilka sorts saker det är man räknar; ungefär som flera olika "st." på svenska. Detta får itne plats i den allmänna appendix-sidan och behöver en egen undersida. De vanliga talen 1-10 skulle antagligen kunna infogas (och behållas på undersidan?) här för kompletthetens skull. I sådana fall bör båda uppsättningar 1-10 få vara med, efter 10 används bara sino-siffrorna med några få undantag (20 år). -Moberg 29 december 2007 kl. 14.44 (CET)

Jag tycker att man kan lösa detta med fotnoter med förklaringar om aktuella språk direkt under tabellen. Jag tycker inte att man behöver omforma hela mallen för att passa vissa språks speciallösningar, ej heller att man ska skriva "konstgjorda" översättningar i rutorna när något ord för talet egentligen saknas. ~ Dodde 5 januari 2008 kl. 04.55 (CET)

Delar

Skulle man kunna lista delar i det här appendixet? Halva, tredjedel, fjärdedel, femtedel, sjättedel etc.? "85" 4 januari 2008 kl. 16.17 (CET)

Absolut, jag tycker detta är rätt ställe för en sådan tabell. Jag har dock ingen kunskap om vad behovet för det är förutom "hel" och "halv" och möjligen "tredjedel" för svenskan, men det ser väl annorlunda ut i andra språk eftersom du tar upp det? Isåfall motiverar det förstås även fler uppslag även för svenskan. Även en substantivierad tabell skulle passa här - såsom etta, tvåa, trea, fyra, femma, sexa osv. Exakt vilka "nummer" som ska tas med kan jag inte riktigt uttala mig om, men det kanske faller på plats så småningom. ~ Dodde 5 januari 2008 kl. 04.55 (CET)

Skulle det inte vara lättast om man tog med samma delar som de räkneord som får tas med (eller är det onödigt?)? Vad gäller substantiveringen så kan man väl inte ändra -ton ord till substantiv. "85" 5 januari 2008 kl. 09.17 (CET)

Nej, i svenskan saknas (tror jag) alla tal som slutar på -ton och alla tal som slutar på en nolla, förutom 20, som vad jag minns började användas om 20-kronorssedeln: tjuga. Om ordet fanns tidigare vet jag inte. Men i andra språk, exempelvis polskan (eller blandar jag ihop det?) så är substantivieringen regelmässig och fungerar för alla eller åtminstone betydligt fler tal än i svenskan.

Om vilka som ska tas med så kan jag väl hålla med om att motsvarande samma tal som ordningstalen tas med åtminstone i den mån de överhuvudtaget finns. Tal över 1000 kan väl vara onödigt att ta med, kanske. Tycker jag. :) ~ Dodde 5 januari 2008 kl. 09.57 (CET)

Jag har börjat med de fem största delarna på några språk. Lägg gärna till fler som saknas. "85" 5 januari 2008 kl. 11.20 (CET)

Gott jobb! Egentligen betyder ju 1/3 "en tredjedel" och inte bara "tredjedel", ska vi bara bortse från detta tro, eller ska det markeras på nåt sätt? Grekiska raden har dock artikeln med. ~ Dodde 5 januari 2008 kl. 12.17 (CET)

Jag tycker inte att vi skall ha med artikel (precis som i substantivmallarna) men hur skall man skriva det med siffror. Jag tror att läsaren förstår att 1/3 betyder "en tredjedel" och inte bara "tredjedel". "85" 5 januari 2008 kl. 12.55 (CET)

Står det 1/3 så tycker jag också det ska stå "en tredjedel", annars kanske n/3 eller x/3 eller nåt liknande. Plural "två tredjedelar"? onödigt kanske... men jag skulle noga säga att tiotal finns substantiverade: "trettia", "fyrtia" - Hur går'e för'n? Nja.. han ligger femtia nånting. ... åtminstone som vardagligt/sport ^^ -Moberg 5 januari 2008 kl. 15.18 (CET)

Skulle det alltså vara bättre med x/3? Eftersom x betyder okänt så måste det väl inte stå okänt antal tredjedelar? "85" 5 januari 2008 kl. 17.45 (CET)

Ja, det tycker jag är en bra lösning. ~ Dodde 5 januari 2008 kl. 18.09 (CET)

Jag föreslår att vi även tar med jämna tiotal bland delarna, dvs även tjugondel, trettiondel, fyrtiondel, osv till hundradel, men även tusendel och miljon(te)del. \Mike 20 september 2009 kl. 13.07 (CEST)

Jag tycker att alla grundtalen vi nämner skall ha sina mosvarande "delar" här. "85" 20 september 2009 kl. 20.06 (CEST)

Adverbial numerals

Does Swedish have any adverbial numerals like once, twice etc? --Ooswesthoesbes 20 september 2009 kl. 14.51 (CEST)

No, from what I can think of now you must use "en gång", "två gånger" etc. Still, we might want these included here for other languages. I wonder, are there languages that have a productive pattern for this, as in "forty-thrice"? Ever wonder 20 september 2009 kl. 15.21 (CEST)

Well, Dutch and Limburgish sort of have a pattern. For example Dutch: eens/eenmaal, tweemaal, driemaal, vijfmaal, vijftigmaal. --Ooswesthoesbes 20 september 2009 kl. 15.42 (CEST)

I sort of want to say "of course", but I couldn't have known for sure that it would work with "vijftig" (and I have absolutely no idea about Limburgish). German would work similarly, right? 8,770 google hits for "fünfzigmal"... Ever wonder 20 september 2009 kl. 17.10 (CEST)

Yes, German works the same. Limburgish works on a different way: èns/eimaol, twieëds, dèrs, veers, viefs, but then: zèsjieër, zeuvekieër, achkieër and if you compare this to the "delar"-section, you'lle find out that delar is adverbial + -deil for all adverbial numerals that do not end on -ieër :) --Ooswesthoesbes 20 september 2009 kl. 17.25 (CEST)

Substantiviska räkneord...

...som etta, tvåa, trea osv. Hade varit praktiskt att länka till under "Se även"-rubriken på uppslag som fyra. ~ Dodde 21 juni 2010 kl. 06.12 (CEST)

Latinisering

Jag kan tycka att det, just på denna sida, inte bör förekomma några latiniseringae av räkneord på annan skrift än latinsk. Det tycker jag hör hemma på respektive räkneords egna sida. Vill helst ta bort det men rådgör först med admin eller någon som orkar bry sig.Jonteemil (diskussion) 22 augusti 2016 kl. 00.30 (CEST)