B-cell

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
B-cell

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av B-cell  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ B-cell B-cellen B-celler B-cellerna
Genitiv B-cells B-cellens B-cellers B-cellernas

B-cell

  1. (fysiologi) en sorts lymfocyt i det specifika immunförsvaret vilken producerar immunoglobuliner, som ytterst specifikt kan binda ett väldigt precist antigen (via en epitop) som (i princip) är gemensamt för den klon av B-celler som den aktuella B-cellen tillhör, och som antingen finns på B-cellens yta (som B-cellsreceptorer) eller som utsöndras i form av antikroppar
    En naiv B-cell, som just mognat i benmärgen, producerar immunoglobuliner för ett visst antigen och använder dessa som B-cellsreceptorer. Cellen kan, om den stöter på sitt antigen, aktiveras av en tidigare aktiverad T-hjälparcell, varefter den börjar proliferera och bilda antikroppsproducerande effektorceller (plasmaceller) och minnesceller.
    Etymologi: B:et kommer av "bursa of Fabricius", ett organ hos fåglar i vilket deras B-celler mognar, och där cellen först upptäcktes. Hos människor mognar B-celler i benmärgen.
    Synonymer: B-lymfocyt
    Hyperonymer: lymfocyt
    Kohyponymer: T-cell

Översättningar[redigera]