Diskussion:bedømma

-e- eller -a-infinitiv

@Mewasul: Hej! Jag undrar bara om dessa -a-former bör ses som varianter av -e-formerna eller tvärtom?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 21 september 2017 kl. 23.42 (CEST)

@Jonteemil De er likestilte – så begge veier er korrekt. Eller kanskje bare enkel oversettelse uansett? Bruker dere «variant av» både på svensk og andre språk? Mewasul (diskussion) 22 september 2017 kl. 00.02 (CEST)

@Mewasul: Okej, tack för svar! Angående bruket av "variant av" så finns det ju varianter av ord på alla språk så den är inte endast använd på svenska uppslag.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 22 september 2017 kl. 00.07 (CEST)

@Dodde: Hur ska vi hantera dessa olika infinitivändelserna på nynorska? Bör den ena stå som variant till den anda eller bör båda få varsitt "fullt" uppslag? En.wikt. verkar hs lite olika lösningar, se en:aksla/en:aksle där -e-infinitivet står som variant av -a-infinitivet och en:busette/en:busetta där det är tvärtom. No.wikt. verkar istället för "variant av" använda "-a-infinitiv av" (se no:filma och no:granska), men tydligen inte alltid... no:agga. Nn.wikt. verkar inte heller så <ordet jag inte kommer på>, se nn:skipla och nn:blåsa där man hänvisas till e-infinitivets uppslag och nn:daude och nn:fryse där det är tvärt om. Kanske är det av en orsak men kanske inte. Tankar?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 22 september 2017 kl. 00.19 (CEST)

@Jonteemil, ja, det ena bör vara ett variantuppslag, och om möjligt gärna konsekvent, men om det är rimligt kan jag inte riktigt svara på. Är det i stort sett alltid så att den ena formen är mer vanlig än den andra, så bör den vanligaste formen användas som huvuduppslag, eftersom de i övrigt anses vara likställda. Det bör inte vara två huvuduppslag bara för att de är likställda - det är en strukturell fråga och inte en diskrimineringsfråga att inte dubblera information i onödan. Formuleringen är inte så viktig, men jag ser gärna att "variant" på något sätt ingår i beskrivningen, "infinitivvariant" kanske duger (att ändelsen är ett -a eller ett -e framgår ju). ~ Dodde (diskussion) 22 september 2017 kl. 07.59 (CEST)

@Dodde: Ska vi ha alla nynorska -a-infinitiv som variantuppslag på sv.wikt. för enkelhetens skull då? –föregående osignerade kommentar är från Jonteemil (diskussion • bidrag)

@Jonteemil: Är -e-infinitiven vanligare? ~ Dodde (diskussion) 22 september 2017 kl. 13.30 (CEST)

@Dodde: Enligt Mewasul verkar det vara 50/50.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 22 september 2017 kl. 14.19 (CEST) Nå? Detta bör få ett resultat.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 2 oktober 2017 kl. 15.36 (CEST)

@Jonteemil: Jag har diskuterat detta vidare med @Mewasul och vi har kommit fram till att -e-infinitiven bör vara huvuduppslag och -a-infinitiven variantuppslag. Det verkar som om -e-infinitiven är vanligare (när man filtrerar bort irrelevanta sökresultat) och nyordsordboka använder -e-infinitiv i löpande text. Det vore bra att ha någon lösning för att framhäva dylika släktskap ytterligare. (motsvarande form i femininum/maskulinum, motsvarande a-infinitiv, motsvarande ord på andra språk inom samma språkgrupp, diminutivformer, barnformer, mycketformer, och andra besläktade ord som särskilt borde kunna framhävas på fetstilsraden). I avvaktan på det får vi använda {{varianter}} och {{besläktade ord}} i vanlig ordning. ~ Dodde (diskussion) 9 oktober 2017 kl. 16.06 (CEST)