Diskussion:frekvent

tagg

Är taggen statistik här för vetenskapsområdet statistik? Eller är det bara ett förtydligande att det är relaterat till begreppet statistik? Kan man i det tidigare fallet dela upp definitionen i två, där 1 är relaterat till vetenskapsområdet statistik medan den andra är ett mer allmänt begrepp (evt ett tredje, som har med det fysiska begreppet frekvens att göra)? Pontianejtack (diskussion) 12 april 2023 kl. 09.44 (CEST)

Ja.

Det här är något som jag har tagit upp tidigare, och min personliga uppfattning är att en synlig tagg i stil med (fysik) eller (matematik) innebär (=bör innebära) att ordet är (utpräglat) fackspråkligt (som t.ex. jonkanal, G-proteinkopplad, acetylkolinesteras, heterotrimer). Taggen fyller alltså en funktion: den förklarar för läsaren i vilka sammanhang ordet hör hemma. En person med svenska som modersmål behöver t.ex. inte känna sig okunnig om han eller hon inte känner till ordet heterotrimer.

Taggar i stil med (fysik) och (biologi) kan utöver detta också användas för ord som hör hemma även i icke-fackspråkliga sammanhang om taggarna behövs för att skilja olika betydelser från varandra i en artikel.

Jag tycker alltså inte om att ämnestaggar används i andra fall, som t.ex. det här. Här är det ju inte enbart ett statistiskt fackspråkligt begrepp vi har att göra med – inte på långa vägar! – och inte heller finns det (i skrivande stund) flera definitioner som behöver skiljas från varandra.

Jag är sålunda inte förtjust i att t.ex. klimatångest har taggarna psykologi och meteorologi. Nu är taggarna i den här artikeln i och för sig osynliga (de skrivs inte ut på definitionsraden men de lägger artikeln i respektive kategori), och jag hade varit betydligt mer oförtjust i situationen om så inte hade varit fallet.

Men nog om den saken. Det kan absolut vara en idé att låta artikeln beskriva även mer snäva underdefinitioner, som t.ex. den fysikaliska storheten frekvens (som mäts i Hertz). Om vi har flera definitioner bör dock den allmänna definitionen vara den första; sedan kan matematiken, fysiken etc. får egna definitioner under denna.

Eftersom vår Stilguide ännu inte tillåter underdefinitioner (vilket är en annan sak jag diskuterat tidigare – jag vill nog ha sådana!) får detta göras antingen med nya huvuddefinitioner under den allmänna eller med förklarande prosa under den enda, allmänna, definitionen, t.ex. i {{användning}} som jag är ganska förtjust i (se t.ex. bottennivå).

--Andreas Rejbrand (diskussion) 12 april 2023 kl. 17.39 (CEST)

I just det här fallet är jag dock osäker på om någon icke-allmän definition ens behövs. Visst, frekvens är helt klart ett begrepp inom fysiken (en storhet) och också inom statistiken, men adjektivet frekvent har inte samma fackspråkliga inriktningar, tror jag. Eller? --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 april 2023 kl. 17.42 (CEST)

Jättebra svar, tack. Har kliat mig i huvet länge över behovet/skillnad i svenskan, men kommer precis som du inte på något. Tanken uppstod vid översättningsförsök, där det inte är givet att man inte skiljer på begreppen. Men då kanske man kan ha med det som förklaring i översättningsrutan istället? Pontianejtack (diskussion) 13 april 2023 kl. 19.44 (CEST)

Absolut. Man skall inte vara rädd för att infoga prosa i översättningsrutan. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 april 2023 kl. 19.52 (CEST)