Diskussion:komma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jag får inte till skrivningen (jag tycker att det är löjligt svårt att skriva definitioner), men vi har gjort det för lätt för oss med den nuvarande definitionen av verbets första betydelse. Platsen som man kommer till behöver ju inte alls vara den där talaren befinner sig (som i Kan du komma till skolan i morgon).Ever wonder 2 juni 2006 kl.14.03 (UTC)

Ändrade lite, men mycket bättre blev det inte. Vi lär nog få göra fler definitioner, trots allt så har SAOB en lååång definition av komma. *leende* komma kan ju dessutom förekomma med en mängd verbpartiklar; komma bort, komma ihåg, komma på etc. Vi bör nog ge dessa egna uppslag, men jag är osäker på hur de skall listas här; är ju inte precis avledningar, och se även verkar för långt bort... Förslag?--sanna 2 juni 2006 kl.14.34 (UTC)
Tog som synes bort talaren helt, det känns som att det blir ungefär rätt för grundbetydelsen. Man kan ju fråga när kom ni till London? utan att vara där eller tänka sig dit, över telefon eller när den tilltalade kommit hem igen.Ever wonder 2 juni 2006 kl.14.39 (UTC)

Någon som har en exempelmening där man använder passiv? Jag kommer inte på någon... \Mike 15 september 2007 kl. 17.00 (CEST)

Nej jag har ingen, tycker det låter konstigt med passiv. "Komma" är väl till exempel intransitivt? (Ingen aning om vad som menas med partiklar.) -Moberg 31 december 2007 kl. 17.08 (CET)
Eftersom det är intransitivt så finns inte passiv av verbet. Däremot blir ordet transitivt i sammanhang med vissa verbpartiklar, ex.vis: "komma på (något)". Så då borde man kunna säga "vilken idé är det som har kommits på". Däremot så borde det inte vara ogrammatiskt att använda s-form på andra sätt: "det koms ofta i sängarna". –dMoberg 16 april 2008 kl. 14.10 (CEST)
Hade sagt "Någon har påkommits att använda jobbdatorn till privata ändamål" (av partikelverbet "komma på"). Också tveksam till passiv användning av enkelt komma. ~ Dodde 17 april 2008 kl. 05.40 (CEST)