Diskussion:n-genus

Är inte n-genus ett genus (utrum) snarare än ett ord av detta genus (utrum)? --Andreas Rejbrand 22 mars 2007 kl. 09.44 (CET)

Men genitivapostroferna är väl ändå inte införda i svenskan (än)? \Mike 22 mars 2007 kl. 10.21 (CET)

Om ordet (redan) slutar på "s" kan genitivet förtydligas med apostrof, även om det inte är särskilt vanligt. --Andreas Rejbrand 22 mars 2007 kl. 11.06 (CET)

M, men då tycker jag inte vi ska rekommendera det... \Mike 22 mars 2007 kl. 11.10 (CET)

Nej, det tycker inte jag heller. Dock, om min teori om att "n-genus" syftar på själva genuset snarare än ord i detta genus, så finns ö h t inte pluralis (men vi får genitiv i singularis kvar). --Andreas Rejbrand 22 mars 2007 kl. 11.12 (CET)

neutrum och utrum kan syfta på såväl grupperingen som på ord i denna gruppering. I det första fallet är det oräkneligt. I det andra räkneligt (neutrer, utrer). Nån analog form för n- och t-genus har jag svårt att föreställa mig. Däremot har jag hört "n-ord" och "t-ord", och skulle kunna tänka mig en variant "n-genus-ord" och "t-genus-ord" men de senare har jag inget belägg för. ~ Dodde 22 mars 2007 kl. 12.54 (CET)

Angående genitivapostrofer så håller jag med om att böjningstabellen inte ska innehålla dessa eftersom det är betydligt vanligare och rekommendabelt utan när det inte kan skapa missuppfattningar. Möjligtvis skulle man kunna tänka sig en not-ruta under tabellen i samtliga liknande mallar med parametern genitivändelse= med information om att genitivapostrofen kan användas i dessa fall. ~ Dodde 22 mars 2007 kl. 13.02 (CET)

N-genus för alla ord i utrum?

Angående Mikes fråga om alla ord på svenska i utrum tillhör "n-genus". Jag skulle säga att det är så på svenska. N-genus tycker jag innebär att:

• bestämd artikel/räkneord för siffran 1 för ordet blir "en" (för t-genus "ett")
• bestämd artikel/pronomen för ordet blir "den" (för t-genus "det")
• utrum-form (som vi kallar grundform) används för possesiva pronomen och adjektiv som beskriver ordet (för t-genus används neutrumform av adjektiv, vilka vanligtvis slutar på "t")
• i bestämd form får ordet (om det är ett substantiv) ändelserna -n, -en eller är oförändrat (för t-genus -t, -et eller oförändrat) - undantag är om omskrivning måste ske i bestämd form.

Jag känner inte till ett enda undantag. "85" 20 maj 2009 kl. 20.56 (CEST)

Nej, inte riktigt, eftersom att det finns ord som använder "en" som obestämd artikel och räkneord, "den" som bestämd artikel men helst använder han eller hon som personligt pronomen. (Ex: Flicka, pojke, man, kvinna, ....). Mike 21 maj 2009 kl. 12.10 (CEST)

N-genus och utrum är synonyma, och kontrasterar mot t-genus/neutrum. Olika pronomen används för vissa utrum-ord, och utrum kan väl ses som ett samlingsbegrepp för reale (den), maskulinum (han) och femininum (hon). "N-genus" är ju en svensk förenklad term (för ord med artikel på n och inte t), men motsvarande gäller väl även för de andra nordiska språken (tror inte man använder termen utrum för några andra språk). /Fenix 21 maj 2009 kl. 14.47 (CEST)

Fenix beskrivning är nästan på spiken, men jag skulle vilja klargöra att få om några språkvetare idag skulle vilja tala om maskulinum och femininum som genus i modern svenska, uppdelningen neutrum/utrum är "det som gäller" (termerna "sexus" och "semantiskt kön" förekommer på tal om val av personligt pronomen och maskulinumformer av adjektiv). Och "n-genus" är förstås en förenklad term i förhållande till "utrum" bara i den meningen att den är mer genomskinlig - betydelsen är alltså exakt den samma. Vad gäller andra språk än svenska fick jag ta och kolla upp det. Norrmän och danskar använder samma slags beskrivning om sina egna språk (för norska "riksmål, moderat bokmål samt bergensk dialekt"). Termen utrum förekommer, men också det mer skandinaviska "felleskjønn/fælleskøn". Även nederländska nämns, men ingen artikel på nederländska Wikipedia finns länkad från de svenska, norska, danska, tyska och polska utrum-artiklarna och min erfarenhet från Flandern är att man fortfarande insisterar på att de-orden har maskulint eller feminint genus, hur ovanligt det än är med användning av "zij" (hon) om någon/något man inte kan specificera ett biologiskt kön för... och nu läser jag Fenix inlägg lite bättre, och ser att han nämner övriga nordiska språk. Men ja, nederländska då, enligt vissa. Och att "övriga nordiska språk" här innebär bokmål, bergendialekt och danska. Ever wonder 22 maj 2009 kl. 01.44 (CEST)

Ja, detta med maskulinum och femininum är ju rent semantiskt och har ju betydelse bara när det gäller pronomen (och i viss utsträckning för kongruensböjning av adjektiv). Sen menade jag ju inte något negativt med "förenklad", bara just att det är en enklare formulering. /Fenix 23 maj 2009 kl. 10.56 (CEST)