Diskussion:smąrning

Kuriosa: Det här är ett av de konstigare orden vad gäller uttalet, men jag tror att det har sin logiska förklaring. Till att börja med uttalas rn som nn i ord som början med två konsonanter, som i bjern och tjern. Smarning blir alltså smanning. Sen finns det ett fenomen där vokaler förlängs framför efterleden -(n)ing, som i velling, kelling osv. När dessa två fenomen kombineras får ordet smarning det oväntade uttalet smaning. A:et kommer väl av äldre kort o. — Knyȝt (diskussion) 16 augusti 2015 kl. 20.02 (CEST)

Låter väl som utmärkt att ha på själva uppslaget! Jag flyttar in. ~ Dodde (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 02.41 (CEST)