Erik

Svenska

Interjektion

Erik

1. (bokstavering) bokstaven e i det svenska bokstaveringsalfabetet

Substantiv

Böjningar av Erik
utrum	Singular
Nominativ	Erik
Genitiv	Eriks

Erik

1. ett mansnamn

   Varianter: Eric

   Etymologi: Av fornsvenska Ērīker, av östlig fornnordiska *Æirīkʀ (varifrån även Jerker), av urnordgermanska *Aiwarīkijaʀ, av urgermanska *Aiwarīkijaz.

Översättningar

ett mansnamn

• bokmål: Erik ^(no)
• danska: Erik
• engelska: Eric ^(en)
• finska: Eero ^(fi), Erkki ^(fi)
• franska: Éric ^(fr)
• isländska: Eiríkur ^(is)
• italienska: Erico ^(it)
• latin: Ericus
• nederländska: Erik ^(nl)
• polska: Eryk ^(pl)
• portugisiska: Érico
• spanska: Erico ^(es)
• tjeckiska: Erik
• tyska: Erich ^(de)
• ungerska: Erik ^(hu)