Hoppa till innehållet

Können

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Tyska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av Können 
neutrum Oräknebart
Nominativ das Können
Genitiv des Könnens
Dativ dem Können
Ackusativ das Können

Können n

  1. kunnande