Staub

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Staub 
maskulinum Oräknebart
Nominativ der Staub
Genitiv des Staubes, Staubs
Dativ dem Staub
Ackusativ den Staub

Staub m

  1. damm, stoft
    Besläktade ord: stauben, staubig
    Sammansättningar: Blütenstaub, Staubfaden, Staubgefäß, Staubkamm, Staubkorn, Staublappen, Staubsauger, Staubtuch
    Grammatik: Staube och Stäube används endast i fackspråk