amt

Bokmål

Substantiv

Böjningar av amt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	amt	amtet	amter, amt	amtene, amta
Genitiv	amts	amtets	amters, amts	amtenes, amtas

amt n

1. gammalt regionalt förvaltningsområde i Danmark och Norge

   Användning: Amt ersatte 1662 len och sysler i Danmark och Norge. Ersattes i sin tur i Norge 1919 av fylken och i Danmark 2007 av regioner.

Danska

Substantiv

Böjningar av amt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	amt	amtet	amter	amterne
Genitiv	amts	amtets	amters	amternes

amt

1. gammalt regionalt förvaltningsområde i Danmark och Norge

   Användning: Amt ersatte 1662 len och sysler i Danmark och Norge. Ersattes i sin tur i Norge 1919 av fylker och i Danmark 2007 av regioner.

Nynorska

Substantiv

Böjningar av amt	Singular		Plural
	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	amt	amtet	amt	amta

amt n

1. gammalt regionalt förvaltningsområde i Danmark och Norge

Användning

Amt ersatte 1662 len och sysler i Danmark och Norge. Ersattes i sin tur i Norge 1919 av fylker och i Danmark 2007 av regioner.