anrättning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av anrättning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ anrättning anrättningen anrättningar anrättningarna
Genitiv anrättnings anrättningens anrättningars anrättningarnas

anrättning

  1. maträtt, tillagad mat
    1875: Uppfinningarnas bok, Otto Wilhelm Ålund:
    Romarnas barbariska yppighet, som var vidt skild från grekernas fina lefnadsnjutning och alltid behöll en bismak af ett röfvar- eller krigarfolks levnadssätt, visar sig på det mest slående sätt i anrättningen på en rik magnats bord.
    Besläktade ord: anrätta

Översättningar

[redigera]