auf

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bayerska[redigera]

Substantiv[redigera]

auf

  1. berguv


Tyska[redigera]

Preposition[redigera]

auf

  1. , ovanpå
    Användning: Kan styra både dativ och ackusativ beroende på hur predikatet i satsen ter sig. Om predikatet är ett verb som anger befintlighet d.v.s. läge så styr "auf" dativ man säger således: "Ich bin auf dem Bus" (Jag är bussen). Om dock predikatet anger en rörelse, styr "auf" ackusativ, man säger således: Leg das Buch auf den Tisch. (Lägg boken bordet.).
    Grammatik: Auf das dras oftast samman till aufs.
    Leg es aufs Dach.
    Lägg den taket.