Hoppa till innehållet

bångstyrig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av bångstyrig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum bångstyrig bångstyrigare  
Neutrum bångstyrigt
Bestämd
singular
Maskulinum bångstyrige bångstyrigaste
Alla bångstyriga
Plural bångstyriga
  Predikativt
Singular Utrum bångstyrig bångstyrigare bångstyrigast
Neutrum bångstyrigt
Plural bångstyriga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (bångstyrigt)?

bångstyrig

  1. (om varelse, t.ex. en elev, en häst; även utvidgat, t.ex. om en bil) svår att få bukt med, svår att kontrollera
    På en skola finns en grupp bångstyriga barn som måste fostras.
    Etymologi: Av medellågtyska balstürich (”svår att styra”), i svenskan anslutet och ombildat med bång.[1]
    Besläktade ord: bångstyre

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "bångstyrig"