bæra

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bottniska[redigera]

Adverb[redigera]

bæra

  • uttal: /bæ̀ra/, /bæ̀æ/, /bæ/
  1. bara
    Etymologi: Bildat till bær.

Substantiv[redigera]

bæra m

  1. (mytologi) trolltyg som bar till innehavaren
    Etymologi: Substantivering till bera (?).
    Grammatik: Nom. bfsg. bæran; i vissa mål omtolkat som berarĕn "bäraren".
    Diverse: Han sägs uppkomma genom att sammanknyta nio slags olika tråd, varpå sedan dryps tre bloddroppar ur vänstra lillfingret, varefter nystanet får liv. Bærann är sin husbonde en trogen tjänare genom att dra till gården mjölk från andras kor.
    Sammansättningar: bæradyng’

Isländska[redigera]

Verb[redigera]

bæra

  1. röra, omröra