bön

Se även bon, bǿn och bǿn’ .

Svenska

Substantiv

Böjningar av bön	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bön	bönen	böner	bönerna
Genitiv	böns	bönens	böners	bönernas
Som förled i sammansättningar används bön- eller böne-.

bön

1. bedjande, ödmjuk anhållan eller begäran (om något); även konkretare, om de ord varmed man beder om något

   Jag har en bön till dig.

   Han lät icke beveka sig af några böner.

   Nu är min bön (till dig) att du kommer snart.

2. (religion) hänvändelse till Gud (helgon, fetisch o. d.)

   Sammansättningar: böneutrop, böneutropare

Etymologi: Av fornsvenska bøn, av fornnordiska bón, bœn.

Sammansättningar: bordsbön, bönbok, böndag, bönemöte, bönfalla, bönhjul, bönhus, bönkammare, bönklocka, bönkvarn, morgonbön

Besläktade ord: be, böna, bönligen

Översättningar

bedjande, ödmjuk anhållan eller begäran

• tjeckiska: prosba ^(cs) f
• tyska: Bitte ^(de) f

hänvändelse till Gud

• arabiska: صَلَاة f (ṣalā)
• belarusiska: малі́тва ^(be) f (malítva)
• bokmål: bønn ^(no) m
• bosniska: molitva f
• bulgariska: моли́тва ^(bg) f (molítva)
• engelska: prayer ^(en)
• finska: rukous ^(fi)
• franska: prière ^(fr) f
• grekiska: προσευχή ^(el) f (prosefchí)
• hebreiska: תְפִלָּׁה ^(he) f (t'filá)
• isländska: bæn ^(is) f
• italienska: preghiera ^(it) f
• japanska: 祈り
• jiddisch: תּפֿילה f (tfile)
• klassisk grekiska: εὐχή f (eukhḗ)
• makedonska: молитва ^(mk) f (molitva)
• nederländska: gebed ^(nl)
• portugisiska: oração ^(pt) f
• ryska: моли́тва ^(ru) f (molítva)
• spanska: oración ^(es) f
• tjeckiska: modlitba ^(cs) f
• tyska: Gebet ^(de) n
• ukrainska: моли́тва ^(uk) f (molýtva)