barberare

Svenska

Substantiv

Böjningar av barberare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	barberare	barberaren, vard. barberarn	barberare	barberarna
Genitiv	barberares	barberarens, vard. barberarns	barberares	barberarnas

barberare

1. herrfrisör; person som rakar och formar skägg- och hårväxt (åt män)

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1480. Som fornsvenska barberare, av franska barbier, bildat till latinska barba (”skägg”).

Översättningar

Översättningar

• bokmål: barberer ^(no) m
• engelska: barber ^(en)
• finska: parturi ^(fi)
• tyska: Barbier ^(de) m, Friseur ^(de) m

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• albanska: berber ^(sq)
• franska: barbier ^(fr)
• japanska: 床屋 (とこや, tokoya)
• kurdiska: porrtiraş ^(ku)
• latin: rasor m, tonsor ^(la) m
• polska: cyrulik ^(pl) m, fryzjer ^(pl) m