blåsning

Svenska

Substantiv

Böjningar av blåsning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	blåsning	blåsningen	blåsningar	blåsningarna
Genitiv	blåsnings	blåsningens	blåsningars	blåsningarnas

blåsning

1. (metallurgi) det att blåsa syre; process för smältning av järnmalm i en masugn
2. (vardagligt) bus, rackartyg
3. (vardagligt) lurendrejeri, bedrägeri

Översättningar

det att blåsa

• tyska: Blasen ^(de) n, Frischen n

rackartyg

lurendrejeri, bedrägeri

• engelska: scam ^(en)