botemedel

Svenska

Substantiv

Böjningar av botemedel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	botemedel	botemedlet	botemedel	botemedlen
Genitiv	botemedels	botemedlets	botemedels	botemedlens

botemedel

1. något, exempelvis en medicin eller en handling, som helt och hållet botar en viss åkomma (jämför med lindrande medel, som endast lindrar åkomman)

   Jämför: bot, läkemedel

   Etymologi: Ordet finns belagt i svenskan sedan 1746.

Översättningar

något som helt och hållet botar en viss åkomma

• danska: lægemiddel
• engelska: remedy ^(en), cure ^(en)
• latin: remedium ^(la)
• nederländska: remedie ^(nl)
• portugisiska: remédio ^(pt) m
• sydsamiska: båateres-mehtie
• tyska: Heilmittel ^(de) n