bråck

Svenska

Substantiv

Böjningar av bråck	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bråck	bråcket	bråck	bråcken
Genitiv	bråcks	bråckets	bråcks	bråckens

bråck

1. ett tillstånd när delar från kroppens inre tränger ut genom defekt i kroppens vävnader (t.ex. bukväggen) eller en naturlig öppning

   Varianter: brock

   Hyponymer: diafragmabråck, diskbråck, ljumskbråck, navelbråck, pulsåderbråck, pungbråck, tarmbråck, vattenbråck, åderbråck, ärrbråck

Översättningar

när delar från kroppens inre tränger ut genom defekt i kroppens vävnader

• bokmål: brokk
• danska: brok
• engelska: hernia ^(en)
• esperanto: hernia ^(eo)
• finska: tyrä ^(fi)
• franska: hernie ^(fr) f
• italienska: ernia ^(it) f
• polska: przepuklina ^(pl) f
• ryska: грыжа ^(ru) f (grýzja)
• spanska: hernia ^(es) f
• turkiska: fıtık ^(tr)
• tyska: Bruch ^(de) m, Hernie ^(de) f