Hoppa till innehållet

bråkighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av bråkighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ bråkighet bråkigheten
Genitiv bråkighets bråkighetens

bråkighet u

  1. det att vara bråkig
    Se även tesaurus: Verksamhetsbegär, Svårhet, Överkänslighet, Lidande, Obehag
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=bråkighet&oldid=3928290”