briljera

Svenska

Verb

Böjningar av briljera	Aktiv	Passiv
Infinitiv	briljera	briljeras
Presens	briljerar	briljeras
Preteritum	briljerade	briljerades
Supinum	briljerat	briljerats
Imperativ	briljera	–
Particip
Presens	briljerande, briljerandes
Perfekt	–

briljera

1. göra något som man är oerhört skicklig på /så att det nästan blir ett konstverk varje gång/

   Han briljerar i talarstolen, och hon briljerar bakom ratten.

   Etymologi: Av franska briller.

   Besläktade ord: briljans, briljant

Översättningar

göra något som man är oerhört skicklig på /så att det nästan blir ett konstverk varje gång/

• danska: brillere
• engelska: excel ^(en)
• franska: briller ^(fr)
• tyska: brillieren ^(de)