brucin

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av brucin  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ brucin brucinet
Genitiv brucins brucinets

brucin

  1. en beskt smakande, giftig alkaloid som kan påträffas i vissa växter och är nära besläktad med stryknin