brunka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

Verb

Böjningar av brunka  Aktiv
Infinitiv brunka
Presens brunkar
Preteritum brunkade
Supinum brunkat
Imperativ brunka
Particip
Presens brunkande, brunkandes
Perfekt

brunka

  1. kämpa hårt
    Du kan klara det sista lyftet om du brunkar!
    2003 (12 okt): Ahléns "brunkande" TV-puck frälste Stockholm:
    Teknik är inte allt. Ibland kan det bästa vara att "brunka" sig fram.
  2. (slang, internet) bajsa och runka samtidigt

Etymologi

kämpa hårt

Ursprunget av uttrycket "brunka" kommer från ishockeyn. Där användes termen framför allt när en tung centertank stod parkerad framför målvakten och fick både ta och ge mycket stryk för att kunna upprätthålla sin goda position framför mål. För att centertanken skulle lyckas med sin uppgift att störa framför mål så var han framför allt tvungen att vara stark, envis och uthållig. Han var, med andra ord, tvungen att kunna brunka för att utföra sin uppgift.

Brunka kan alltså översättas rakt av med uttryck som kämpa, kötta, slita eller grisa. När man lyckas med saker och ting genom att kämpa hårt, utan att man blandar in teknik, innebär det att brunka. Trots att situationer eller saker verkar omöjliga eller ouppnåbara, så kämpar man helt enkelt bara vidare och ger sig aldrig.

Användning

kämpa hårt

Uttrycket används flitigt inom träning och kan även betyda "träna". Fast då måste träningen som utövas innebära att man kämpar och sliter oerhört mycket och självklart även utan någon form av teknik inblandad.

Man kan även använda sig av adjektivformen av uttrycket, om man t.ex. vill beskriva en person med denna egenskap, som då blir brunk eller brunkig.

bajsa och runka

Det har ofta i olika ordböcker och internetforum ute på nätet hävdats att ordet brunka har en helt annan, mer tvivelaktig, betydelse. Denna betydelse anses tvivelaktig pga. att källorna som står bakom betydelsen inte anses som särkilt seriösa.