bugning

Svenska

Substantiv

Böjningar av bugning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bugning	bugningen	bugningar	bugningarna
Genitiv	bugnings	bugningens	bugningars	bugningarnas

bugning

1. hälsning där kroppen, med raka ben, böjs framåt vid höft och nacke

   Synonymer: bock, bockning

   Antonymer: nigning

   Besläktade ord: buga

Översättningar

Översättningar

• finska: kumarrus ^(fi)
• japanska: 会釈 ^(ja) (えしゃく, eshaku), お辞儀 (おじぎ ^(ja), ojigi), 一礼 ^(ja) (いちれい ^(ja), ichirei), (ståendes) 立礼 (りつれい, ritsurei), (låg bugning) 低頭 (ていとう ^(ja), teitou), (sittande bugning där pannan går mot backen) 叩頭 ^(ja) (こうとう ^(ja), koutou)
• tyska: Verbeugung ^(de) f