bukighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av bukighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ bukighet bukigheten
Genitiv bukighets bukighetens

bukighet u

  1. det att vara bukig
    Se även tesaurus: Utsvällning