bunk

Danska

Verb

bunk

1. böjningsform av bunke

Engelska

Substantiv

Böjningar av bunk	Singular	Plural
Nominativ	bunk	bunks
Genitiv	bunk's	bunks'

bunk

• uttal: bʌŋk

1. koj, brits

   Etymologi: Okänt ursprung.

2. (brittisk engelska, slang) skolk, otillåten frånvaro

   do a bunk

   lämna hastigt

   Etymologi: Okänt ursprung.

3. (slang) struntprat

   Etymologi: Förkortning av bunkum.

Verb

Böjningar av bunk	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	bunk	bunks	bunk
Preteritum	◀	bunked	▶
Perfektparticip	◀	bunked	▶
Presensparticip	◀	bunking, vard. bunkin'	▶

bunk

1. koja, gå till kojs