butelj

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av butelj  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ butelj buteljen buteljer buteljerna
Genitiv buteljs buteljens buteljers buteljernas

butelj

  1. flaska för dryck gjord av glas, numera oftast om gammaldags, finare flaska
    Etymologi: Av franska bouteille (”flaska”), av latinska buttis, som i sin tur kan syfta på alla möjliga typer av förvaringskärl.
    1911: Iduns kokbok, Elisabeth Östman:
    Man bör hålla en servett om buteljen, likaså bör servett användas, när tallrikarna tagas bort och sättas fram.
    Varianter: putell (vardagligt)
    Besläktade ord: buteljera, buteljering
    Sammansättningar: literbutelj

Översättningar

[redigera]