bygd

Svenska

Substantiv

Böjningar av bygd	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bygd	bygden	bygder	bygderna
Genitiv	bygds	bygdens	bygders	bygdernas

bygd

1. ort, mindre samhälle

   Etymologi: Av fornsvenska byghþ, dialektalt på svenska även bögd. Besläktat med verbet bygga.

   Sammansättningar: bygdedräkt, bygdegård, bygdelag, bygdeman, bygdemuseum, bygdemål, bygderoman, bygderomantik, bygdesägen, bygdeväg, finnbygd, fjällbygd, födelsebygd, glesbygd, hembygd, jordbruksbygd, landsbygd, skogsbygd, svenskbygd, ödebygd

   Homofoner: byggd

Översättningar

Översättningar

• isländska: hérað n
• tyska: Ansiedlung ^(de) f, Gegend ^(de) f

Bottniska

Substantiv

Böjningar av bygd	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bygd	bygda	bygd’	bygdirn
Dativ		bygdenn		bygdum

bygd f

• uttal: /bǿɡd/

1. en bygd, några gårdar, den bebyggda omkringliggande trakten

   gá i bygdę̆

   Etymologi: Av fornnordiska byggð, bygð.

   Sammansättningar: bóndbygd