credit

Se även crédit.

Svenska

Substantiv

credit

1. (vardagligt) beröm, ära, erkännande

   Hon skall ha credit för att seminariet blev så lyckat.

   Han försökte få credit för resultatet, trots att han inte var med.

   Etymologi: Lånord från engelskans credit i motsvarande betydelse.

   Besläktade ord: cred, kredd

Översättningar

beröm, ära, erkännande

• danska: credit

Danska

Substantiv

credit

1. credit

Engelska

Substantiv

Böjningar av credit	Singular	Plural
Nominativ	credit	credits
Genitiv	credit's	credits'

credit

1. kredit
2. erkännande, ära, beröm

Verb

Böjningar av credit	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	credit	credits	credit
Preteritum	◀	credited	▶
Perfektparticip	◀	credited	▶
Presensparticip	◀	crediting, vard. creditin'	▶

credit

1. kreditera
2. tillskriva