dike

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av dike  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dike diket diken dikena
Genitiv dikes dikets dikens dikenas

dike

  1. grävd fåra avsedd att avvattna mark
    Besläktade ord: dika, dikning
    Sammansättningar: dikesbotten, dikesdränering, dikeskant, dikespropp, dikesrensa, dikesrensning, dikesslänt, skogsdike, skyddsdike

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av dike  Singular Plural
Nominativ dike dikes
Genitiv dike's dikes'

dike

  1. dike

Verb[redigera]

Böjningar av dike  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens dike dikes dike
Preteritum diked
Perfektparticip diked
Presensparticip diking

dike

  1. dika