einkum

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bottniska[redigera]

Adjektiv[redigera]

einkum

  • uttal: /èɪ̯ŋkʰʊm/, /ɑ̀ɪ̯ŋkʰʊm/, /ɛ̀ŋkʰʊm/
  1. särdeles lämplig till, väl passande till, för
  2. synnerligt god, användbar, förträfflig
    Heð vær nn einkum guss’, dú kænn setj’ um gera hvoð dú vill.
    Det är en användbar gosse till vilken syssla som helst du vill anförtro honom.
    Heð ér nn einkum hist.
    Det är en förträfflig häst, ont efter maken.
  3. endast och allenast, endast därför
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Jämför fornnordiska einkum (dat. plur. av eink f), "särdeles, förnämligast, i synnerhet"; fornengelska ancummum.
Besläktade ord: ein, einke

Isländska[redigera]

Adverb[redigera]

einkum

  1. särskilt, i synnerhet
    Synonymer: sér í lagi