enighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av enighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	enighet	enigheten
Genitiv	enighets	enighetens

enighet

1. det att ha samma åsikt och målinriktning; samstämmighet

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1538.

   Besläktade ord: enas, enig

   Se även tesaurus: Bifall, Vänskap, Avtal, Frid, Endräkt, Enighet, Helhet, Förbindelse, Likformighet

Översättningar

det att ha samma åsikt och målinriktning

• danska: enighed
• engelska: unity ^(en), agreement ^(en)
• isländska: einhugur m, eining f, samstaða ^(is) f, samlyndi ^(is) n
• italienska: accordo ^(it) m
• tyska: Einigkeit ^(de) f