entonighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av entonighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ entonighet entonigheten
Genitiv entonighets entonighetens

entonighet u

  1. det att vara entonig
    Se även tesaurus: Identitet, Likformighet, Ental, Uttryckslöshet, Tråkighet

Översättningar[redigera]