erregen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för erregen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv erregen
Presensparticip erregend
Perfektparticip erregt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich errege  du erregst  er, sie, es erregt 
Plural wir erregen  ihr erregt  sie erregen 
Preteritum Singular ich erregte  du erregtest  er, sie, es erregte 
Plural wir erregten  ihr erregtet  sie erregten 
Imperativ
Singular - erreg!
errege !
-
Plural - erregt ! erregen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich errege  du erregest  er, sie, es errege 
Plural wir erregen  ihr erreget  sie erregen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich erregte  du erregtest  er, sie, es erregte 
Plural wir erregten  ihr erregtet  sie erregten 

erregen

  1. uppröra (känslor)
  2. framkalla, stimulera, uppväcka
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: Erregung