förkommenhet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av förkommenhet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ förkommenhet förkommenheten
Genitiv förkommenhets förkommenhetens

förkommenhet u

  1. det att vara förkommen
    Se även tesaurus: Svaghet, Förstöring