fakir

Svenska

Substantiv

Böjningar av fakir	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fakir	fakiren	fakirer	fakirerna
Genitiv	fakirs	fakirens	fakirers	fakirernas

en indisk fakir (1907).

fakir u

1. helig orientalisk fattigmunk, faqir, undergörare
2. (bildligt, yrken) cirkusartist som plågar sig själv; t.ex. ligger på spikmatta

   Synonymer: självplågare

Etymologi: Av arabiska فَقِير (faqīr).

Anagram: kafir

Översättningar

helig orientalisk fattigmunk, faqir

• engelska: fakir ^(en)
• finska: fakiiri ^(fi)
• franska: faquir ^(fr) m
• katalanska: faquir m
• portugisiska: faquir m
• spanska: faquir m

cirkusartist