Hoppa till innehållet

fakkel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av fakkel  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fakkel fakkelen fakler faklene
Genitiv fakkels fakkelens faklers faklenes

fakkel

  1. bloss, fackla
    Synonymer: kyndel
    Besläktade ord: fakle
    Etymologi: Av tyska Fackel och latinska facula.

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av fakkel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fakkel faklen fakler faklerne
Genitiv fakkels faklens faklers faklernes

fakkel

  1. bloss, fackla
    Etymologi: Av tyska Fackel och latinska facula.

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av fakkel  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fakkel fakkelen faklar faklane

fakkel

  1. bloss, fackla
    Synonymer: brann, kyndel
    Besläktade ord: fakle
    Etymologi: Av tyska Fackel och latinska facula.