funkis

Svenska

Substantiv

Böjningar av funkis 1	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	funkis	funkisen
Genitiv	funkis	funkisens

Böjningar av funkis 2 (person)	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	funkis	funkisen	funkisar	funkisarna
Genitiv	funkis	funkisens	funkisars	funkisarnas

funkis

1. (vardagligt, arkitektur) funktionalism, i huvudsak bostadshus

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1930.

2. (vardagligt) person med funktionsnedsättning eller funktionsvariation

   Etymologi: Belagt i språket sedan 2009.

Översättningar

funktionalism

• finska: funkis ^(fi), funkkis ^(fi)
• tyska: Funktionalismus ^(de) m

Adjektiv

funkis (oböjligt)

1. (vardagligt, arkitektur) funktionalistisk
2. (vardagligt) som har med funktionsnedsättning eller funktionsvariation att göra