fynd

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fynd  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fynd fyndet fynd fynden
Genitiv fynds fyndets fynds fyndens

fynd

  1. något som funnits, hittegods, särskilt om äldre och värdefulla föremål
  2. något som man kunde köpa till extrapris
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
(härledning av)finna
Besläktade ord: fynda, fyndig
Sammansättningar: fyndfattig, fyndgruva, fyndplats, fornfynd, stenåldersfynd

Översättningar[redigera]