gir

Svenska

Substantiv

Böjningar av gir 1	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gir	giren	girar	girarna
Genitiv	girs	girens	girars	girarnas

Böjningar av gir 2, 3	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gir	giret	gir	giren
Genitiv	girs	girets	girs	girens

gir

1. sväng, avvikning ur kurs

   Besläktade ord: gira, girande, girning

2. (kontinuum) svängning (exempelvis pendlande svängning), avvikande ur kurs

   Giret var stort.

3. (rotmorfem) girighet, begär, åtrå

   Det är mycket gir i den människan.

   Sammansättningar: girbuk

   Besläktade ord: begära, gire (äldre giri), girig, girlig, girna, girnas, gärna

   Etymologi: Utbrutet rotmorfem ur girig, såsom även funnet i gärna, begär med mera.