gom

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även göm.

Wikipedia har en artikel om:
gom

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av gom  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gom gommen gommar gommarna
Genitiv goms gommens gommars gommarnas

gom

  1. (anatomi) taket i munhålan
    När jag är förkyld får jag en hemsk klåda i gommen.
    1875: Uppfinningarnas bok, Otto Wilhelm Ålund:
    Det fans inom naturens tre riken nästan ingen raritet, som ej på ett eller annat sätt tillgodogjordes för gomen.
    Synonymer: palatum
    Etymologi: Av fornsvenska gome m, goma f (”munnens övre eller nedre valv”), besläktat med danska gumme, isländska gómi, fornhögtyska guomo, fornengelska gōma. Jämför även engelska gum (”tandkött”).
    Sammansättningar: gomben, gombåge, gomlist, gomljud, gomsegel, gomspene, gomtak, gomutskott

Översättningar

[redigera]