hunt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hunt  Singular Plural
Nominativ hunt hunts
Genitiv hunt's hunts'

hunt

  1. jakt

Verb[redigera]

Böjningar av hunt  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens hunt hunts hunt
Preteritum hunted
Perfektparticip hunted
Presensparticip hunting, vard. huntin'

hunt

  1. jaga (ett byte)
  2. söka efter
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: hunter

Estniska[redigera]

Substantiv[redigera]

hunt

  1. varg