ilma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Finska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ilma  Singular   Singular
Grammatiskt
Nominativ ilma Ackusativ 1 ilma
Ackusativ 2 ilman
Genitiv ilman Partitiv ilmaa
Lokativ (intern) Lokativ (extern)
Inessiv ilmassa Adessiv ilmalla
Elativ ilmasta Ablativ ilmalta
Illativ ilmaan Allativ ilmalle
Essiv Marginell
Essiv ilmana Instruktiv
Abessiv ilmatta
Translativ ilmaksi Komitativ

ilma

  1. luft