inhabit

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av inhabit  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens inhabit inhabits inhabit
Preteritum inhabited
Perfektparticip inhabited
Presensparticip inhabiting, vard. inhabitin'

inhabit

  1. bebo, befolka
  2. uppta
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: inhabitable, inhabitant