intransigens

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av intransigens  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ intransigens intransigensen
Genitiv intransigens intransigensens

intrasigens

  1. oförsonlighet, omedgörlighet, obeveklighet
    Besläktade ord: intransigent

Översättningar[redigera]