jute

Svenska

Substantiv

Böjningar av jute	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jute	juten	jutar	jutarna
Genitiv	jutes	jutens	jutars	jutarnas

jute

1. (botanik, spånadsväxter) ett släkte bland malvaväxterna med ca 70 arter

   Sammansättningar: jutefiber, jutegarn, jutematta, jutepapper, jutesäck, jutetyg, juteväv, tossajute

   Synonymer: Coʹrchorus

2. person från Jylland, i äldre tid = dansk

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1400-talet. Som fornsvenska iute.

Översättningar

säckväv

• engelska: jute ^(en)
• finska: juutti ^(fi)
• tyska: Jute ^(de) f

person från Jylland

• tyska: Jüte ^(de) m, Jütin f, Jütländer ^(de) m, Jütländerin ^(de) f