kalembur

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kalembur  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kalembur kalemburen kalemburar kalemburarna
Genitiv kalemburs kalemburens kalemburars kalemburarnas

kalembur

  1. ordlek
    Varianter: calembourg, calembour, kallenbergare
    Etymologi: Möjligtvis efter en skämtsam präst i Kahlenbergerdorf som levde på 1300-talet
    1877 (6 aug): Dödsfall (Dagens Nyheter):
    En av de bekantaste kalemburer från den tid, då Blanc förde spelets spira i Hamburg, är: »Metter Rouge, metter Noir, c'est toujours Blanc qui gagne».

Översättningar[redigera]