kamel

Se även Kamel.

Svenska

Substantiv

Böjningar av kamel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kamel	kamelen	kameler	kamelerna
Genitiv	kamels	kamelens	kamelers	kamelernas

kamel

kamel

1. en art (Camelus bactrianus) inom däggdjursfamiljen kameldjur (Camelidae); individ av arten kamel

   Etymologi: Av fornsvenska kamel, av fornnordiska kamell, av medellågtyska kamēl, av latinska camēlus, av grekiska κάμηλος (kamēlos). Av semitiskt ursprung, jämför arabiska جَمَل (jamal), hebreiska גמל (gamal) och assyriska gamlo.
   Ett äldre ord för kamelen är fornsvenska ulvalde, av fornnordiska ulfaldi, ursprungligen ett lån ur latinets elephantus, se elefant.

   Synonymer: baktrisk kamel, öknens skepp

   Hyperonymer: kameldjur

   Kohyponymer: dromedar

   Sammansättningar: kameldrivare, kamelhår, kamelkött, kamelmjölk, kamelryttare, kamelskinn, kamelskötare, kameltå

Översättningar

arten Camelus bactrianus

• arabiska: جَمَل ^(ar) m (jamal)
• bokmål: kamel ^(no) m
• danska: kamel ^(da) u
• engelska: camel ^(en)
• estniska: kaamel ^(et)
• finska: kameli ^(fi)
• fornsvenska: ulvalde, kamel
• franska: chameau ^(fr) m
• galiciska: camelo ^(gl) m
• gotiska: 𐌿𐌻𐌱𐌰𐌽𐌳𐌿𐍃 m (ulbandus)
• grekiska: καμήλα ^(el) f (kamíla)
• haitisk kreol: chamo
• hausa: raƙumi
• hebreiska: גָּמָל ^(he) m (gamál)
• isländska: úlfaldi ^(is)
• italienska: cammello ^(it) m
• japanska: キャメル (kyameru), 駱駝 ^(ja) (rakuda)
• jiddisch: קעמל m (keml)
• katalanska: camell ^(ca) m
• lakota: čhuwínuŋǧA
• latin: camelus m
• malajiska: unta ^(ms)
• nederländska: kameel ^(nl) m
• occitanska: camèl ^(oc) m
• polska: wielbłąd ^(pl) m
• ryska: верблюд ^(ru) m
• spanska: camello ^(es) m
• turkiska: deve ^(tr)
• tyska: Kamel ^(de) n, Trampeltier ^(de) n
• ungerska: teve ^(hu)

Danska

Substantiv

kamel u

1. kamel

Fornsvenska

Substantiv

kamel

1. kamel

   Synonymer: ulvalde

   Etymologi: Av latinska camelus.